Tips & Knep
En seglivad och för alltid cool symbol
”Internet är en fluga som kanske blåser förbi. Jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet.”
Utvecklingen från 2300 f.kr till det industriella genombrottet
Uttalandet är numera historia, men också legendariskt. Det fälldes av dåvarande kommunikationsminister Inez Usman i mitten av 1990-talet. Internet kom för att stanna och är idag den stora plattformen för det mesta som vi gör. Inte minst när det gäller reklam och marknadsföring som tidigare mest förmedlats via kanaler som tidningar, affischer, neonskyltar, radio och tv. Tillsammans med den industriella revolutionen - som tog oss från jordbrukarsamhälle till modern industrialism – är nog internets framväxt det enskilt viktigaste innovativa samhällsfenomenet under de senaste tvåhundra åren. Inte minst när det handlar om reklam, där logotypen är det enskilda fenomen som överlevt hela samhällsutvecklingen. Inte minst i text.
Logotypen, emblemet eller symbolen har dock en historia som kan spåras tillbaka till cylindersigill som gjordes redan 2300 f.kr och har sedan används framgångsrikt som heraldiska vapen, inom religionen, politiken och i en rad andra sammanhang. Något enkelt och tydligt att hänga upp ett antal värden på. En budbärare. Riktig fart i logotyp-utvecklingen tog det dock under den industriella revolutionen under andra halvan av 1800-talet. Utvecklingen av fotografi och litografi samt minskad analfabetism skapade i sig en reklambransch som integrerade typografi och bild på samma sida. Framförallt utvecklades en viktoriansk typografi, då det var Storbritannien som gick i bräschen för det industriella genombrottet som mycket annat på den tiden.
Grafisk symbol i ett större sammanhang
Logotypen är en grafisk symbol som ingår i ett större sammanhang i en grafisk profil, men det är ofta logotypen som lever längst och syns mest. Livskraften sträcker sig för det mesta betydligt längre än själva företagets överlevnad. Den allra första riktigt kända logotypen som varumärkesskyddades sågs i allmänhetens ljus redan 1876 i form av en triangel med bryggeriföretaget BASS skrivet i röd färg strax under triangeln. Enkel och tydlig. En metod som framförallt togs upp under 1950-talet då logotyper inspirerades av modernismens bildspråk och tanken ”Less is more”.
Det räcker med en snabb blick på BASS-logotypen från 1800-talet för att sedan snabbspola fram till idag där nya och internetbaserade branscher tycks sträva efter samma stilmässiga ideal. Det gäller alltifrån de stora multinationella drakarna till mindre uppstickare i en ny och företagsam värld. Ett föredömligt exempel är det kanske inte alltför kända spelbolaget Casumos logotyp som inte så lite påminner om ett klassiskt designupplägg från det industriella genombrottets tid. Texten är logotypen och lyfts fram i samma mjuka anda som så många andra framgångsrika exempel genom historien. Inte minst om man jämför med giganter som Coca Cola, sedan kanske Casumo aldrig blir ett lika framgångsrikt företag som Coca Cola, men inspirationen kommer säkerligen leva vidare bland andra varumärken och i nya växande affärsområden såsom dagens spelbransch.
50-talets Mad Man-epok
Om reklamen föddes på 1800-talet, så kom nog branschens stora genombrott under Mad Man-epoken på 50-talet då reklamen förvandlades till en cool industri av kreatörer som inspirerades av konst, men drevs av kommersialism.
Redan 1886 skapar John Pemberton det hemliga och unika receptet för vad som snart kommer bli världens mest kända dryck. Hans affärspartner föreslår namnet Coca Cola, eftersom två c:n skulle se bra ut vid annonsering. Efter lite experimenterade skrevs logotypen med det då populära typsnittet Spencerian script.
Tar vi oss sedan till det reklamexpansiva 1950- och 60-talet och landar1967 skapades IBM:s klassiska logotyp av den berömde grafikern Paul Rand, som även skapat andra ikoniska logotyper som Mobil, Next, UPS, ABC och Enron.
Svenska och nutida exempel
Ett svenskt exempel är ju ICA:s berömda logotyp som ju också endast innehåller text. Den skapades av Rune Monö (1920-2007) (https://www.ica-historien.se/artiklar/rune-mono-icas-logotyp/) som var en av Sveriges främsta industridesigners. Beslutet togs 1962 då fyra olika inköpscentraler skulle knytas närmare varandra i det gemensamma namnet ICA, som fram till dess varit en av inköpscentralerna. Monös ICA-märke från 60-talet finns kvar än idag.
Oavsett om företaget är baserat utomlands eller i Sverige, så är användandet av text eller typografin som logotyp en av de få eviga metoderna som ännu inte försvunnit i en värld som annars förändras löpande. Reklamen har förflyttats från tidningar och tv till nätet. Vi exponeras kanske än mer och nya aktörer växer fram. Men fortfarande tycks text vara en beståndsdel som verkligen håller.
Streamingföretaget Netflix (www.netflix.com) tog exempelvis under 2014 fram en renare logotyp där texten fick eget liv och den röda plattan som logon vilade på togs bort helt och hållet. Samma år utvecklade E-handelsföretaget PayPal (www.paypal.com) sin - i och för sig redan textbaserade logo - med att lägga till sin symbol med två P, varav ett ligger något ovanför det andra medan exempelvis ett bolag från den gamla företagsvärlden – flygbolaget Southwest (www.southwest.com) – tog bort flygplanet ovanför texten. Idag är det kanske spelbolagen som syns mest där köparna finns, men det som inte förändrats är bruket av typografi som logotyp, där namnet på företaget lyfts fram. Det är inte eoner i skillnad mellan företag i nyare branscher och klassiker från 1800-talet. Vissa metoder överlever teknik och annan utveckling. Det finns givetvis en rad andra exempel där texten som bild som i all sin mjukhet bär upp värderingar som ska hålla i decennier och – i Coca Colas fall – århundranden har en förmåga att överleva teknikens innovationer såväl som modets nycker