7 grymma avrättningsmetoder som används än idag på vissa platser

Arkebusering

Vid arkebusering utförs avrättningen antingen av en bödel eller av en exekutionspluton. Fången förs fram med huvudet täckt och ställs upp för att invänta skotten. Ett pistolskott mot huvudet åstadkommer omedelbar medvetslöshet och död, medan en arkebusering genom exekutionspluton kan ta längre tid eftersom soldaterna skjuter från längre avstånd och därmed träffar mindre exakt.

Alan Bani Odeh arkebuserades den 13 januari 2001 av en exekutionspluton i palestinska Nablus för att ha haft samröre med den israeliska säkerhetstjänsten. Han fick sin dom mindre än en vecka tidigare efter en rättegång som bara tog tre timmar att genomföra. Domen kunde inte överklagas.

Dödlig injektion

Vid avrättning med dödlig injektion får fången en spruta med dödlig dos kemikalier. I USA är det numera den vanligaste avrättningsmetoden. I regel används en kombination av tre droger. Alla tre är sådana som används på vanliga sjukhus, men vid en avrättning ges de i dödliga doser. Den första drogen gör fången medvetslös, den andra är muskelavslappnande och gör att andningen upphör, och den tredje drogen orsakar hjärtstillestånd. Efter avrättningen finns det så höga doser av kemikalier kvar i kroppen att den inte kan användas för organdonation.

Elektriska stolen

Avrättningar i elektriska stolen infördes i USA 1888 med motiveringen att det skulle vara en humanare avrättningsmetod än hängning. Vid avrättningen spänns fången fast i elektriska stolen och elektroder fästs vid fångens huvud och ena ben. Stark ström kopplas på och döden orsakas av att hjärtat stannar och andningen upphör. Även om fången förlorar medvetandet efter den första elektriska stöten så kan han fortsätta att leva. Därför behövs flera stötar för att döda fången. Elektriska stolen har kraftigt minskat i användning de senaste åren till förmån för dödlig injektion, och används nu bara i ett fåtal delstater i USA.

Gaskammare

Vid avrättning med gas spänns fången fast i en stol i ett lufttätt rum som kallas gaskammare och förgiftas när en giftig gas släpps in i gaskammaren. Det kan gå fort att bli medvetslös men om fången försöker hålla andan eller andas långsamt kan det ta lång tid.

Halshuggning

En metod som används bland annat i Saudiarabien. Huvudet skiljs från kroppen med ett svärd som ska vara så vasst att ryggmärgen snabbt huggs av och medvetslöshet inträder. För att detta ska ske kan flera svärdshugg behövas, eftersom ett svärd är ett relativt inexakt redskap. Hur snabbt döden inträffar sker beror alltså på hur stark och exakt bödeln är.

Förr använde man en så kallad guilotuine som på bilden, men vanligast i nutid är svärt eller yxa.

I Irak avrättades omkring 50 kvinnor och män i början av november 2000. De halshöggs vid offentliga avrättningar utan att ha blivit åtalade vid domstol enligt irakisk lag. Avrättningarna var en del av en kampanj för att få bort prostitution och omoraliska brott.

I Saudiarabien halshöggs 3 män offentligt i januari 2002. De hade dömts för homosexuella aktiviteter, vilket är ett brott i Saudiarabien. De som anklagas för brott får i allmänhet inte korrekta rättegångar och nästan alla som avrättas är utländska medborgare.

Hängning

Fången får ett rep rep fäst kring halsen, och sedan öppnas en lucka i golvet som fången står på. Döden inträffar genom att nacken knäcks av fallet eller genom kvävning då luftstrupen snörs åt av repet. En äldre form av hängning där fången kvävs till döds genom långsam strypning används fortfarande i vissa länder, bland annat Iran och Libyen.

Den nyare metoden av hängning utvecklades av en brittisk kommitté 1888, och går ut på att fången placeras ovanpå en fallucka. För att döden ska inträffa snabbt krävs det att bödeln anpassat repet exakt till fångens vikt och längd, annars tar processen lång tid.

Stening

Avrättning genom stening utförs vanligtvis sedan fången har begravts upp till halsen eller på annat sätt hindrats att röra sig. Eftersom en människa kan tåla hårda slag utan att förlora medvetandet kan avrättningen ta lång tid.

Iran är ett av de länder där stening förekommer. Där ska fången inte avlida av en enda sten utan målet är en långdragen process med många stenar som kastas. Innan stenkastningen börjar grävs offret ned i en grop. Män grävs ner till midjan, kvinnor till brösthöjd. Det finns tillförlitliga rapporter om att en man och en kvinna ska ha stenats till döds i Iran under 2002.

I Nigeria dömdes Amina Lawal till döden genom stening för att ha fött ett barn utom äktenskapet. Domen kritiserades världen över och Amina Lawal friades till slut i en högre domstol. Internationella påtryckningar och brev från Amnestymedlemmar påverkade förmodligen den lyckliga utgången.